Mellankrigstiden-SPANSKA INBÖRDESKRIGET Befolkningen i Storbritannien, Frankrike och USA hoppades att Versaillesfreden skulle skapa en fredlig värld grundad på demokratiska värderingar.
Men den poli- tiska instabiliteten och den ekonomiska krisen på 1920- och 1930-talen bidrog till att såväl fascismen som kommunismen utvecklades. Den fascistiska rörelsen grundades av italienaren Benito Mussolini 1919.
Han framhöll hur viktigt det var med nationalism – stark tilltro till fosterlandet – och en stark regering, samtidigt som han kritiserade kommunismen och andra vänster- orienterade rörelser.
Mussolini fick så många an- hängare i Italien att den italienske kungen blev tvungen att göra honom till regeringschef 1922 .
| Ett år senare anföll Mussolinis armé den grekiska ön Korfu. I stället för att stötta Grek- land uppmanade det svaga Natrionernas förbund landet att ge efter för de iralienska kraven, vilket resulterade i att Korfu ockuperades. |
Ar 1925 blev Mussolini diktator i Italien. Han gav sig genast i kast med att krossa allt politiskt motstånd.
Fascismens idéer inspirerade bl.a. den tyske riks- kanslern Adolf Hitler men också andra diktatorer, exempelvis Engelbert Dollfuss som kom till makten i Österrike under mellankrigstiden.
| Den spanska rörelsen Falangen delade många av fascisternas åsikter och hade särskild stark tro på nationalismen. Även i Japan växte en stor nationalistisk rörelse fram under den här tiden men där saknade man en stark ledare. |
Efter den ryska revolutionen 1917 styrdes Ryss- land (Sovjetunionen från och med 1922) helt enligt kommunistiska principer. Landet hade bara ett po- litiskt parti: det kommunistiska partiet.
| Syftet, åt- minstone rent teoretiskt, var att makten och pengarna skulle tillfalla proletariatet (arbetarklassen) och inte delas av storgods- och fabriksägare. År 1930 blev Josef Stalin partiets ledare. |
Kommunisterna ville att arbetarna i alla länder skulle förenas och störta kapitalismen. Spridningen av den kommunistiska rörelsen ledde till flera uppror, däribland spartakistupproret i Tyskland
SPANSKA INBÖRDESKRIGET
I juli 1936 gjorde Francisco Franco (
tillsammans med flera andra spanska generaler uppror mot den socialistiska regeringen i landet.
| Följden blev spanska inbördeskriget som kom att pågå ända till mars 1939. Franco och hans högerextremister stöttades av både Hitler och Mussolini. Regeringssidan däremot fick stöd av Stalin – men inte tillräckligt för att vinna inbördes- kriget. |
Efter högerextremisternas seger grundade Franco en militärdiktatur. Endast ett politiskt parti tilläts i landet: Falangen. Det spanska inbördeskriget gav Tyskland, Italien och Sovjetunionen en bra grund att stå på inför de betydligt större konflikterna som snart skulle blossa upp.
Under år 1922 växte Benito Mussolinis popularitet snabbt i Italien. I oktober samma år förberedde han sina anhängare (som på grund av uniformen kallades svartskjortor) på att marschera in i Italiens huvudstad Rom.
| Eftersom kung Viktor Emmanuel III inte ville att fascisterna skulle ta makten med våld gav han Mussolini i uppdrag att bilda regering. I det här utdraget från Mussolinis sjālvbiografi erinrar han sig talet han höll före intåget. |
Italien stod på vinnarnas sida efter första väridskriget. Men en kort tid därefter drabbades landet av stora ekonomiska svårigheter och en allvarlig konfikt mellan vänster- och högergrupper blossade upp.
År 1922 hade inte mindre än fyra olika regeringar misslyckats med att lösa landets problem.
Fascismen [marscherar] mot en enfaldig och feg massa, som under fyra långa år inte förmått ge vår nation en regering. De som tillhör arbetarklassen máste få veta att fascisterna endast vill förbättra ord- ningen och disciplinen samt stärka vårt land, vilket kommer att leda till förnyade framgångar och välstånd.
| De som arbetar ute på fälten, inom industrin, järnvägen eller på kontor har inget att frukta från den fascistiska regeringen. Allas rättigheter kommer att tillvaratas och skyddas. |
Mussolini var visserligen en diktator, men han utvecklade också landets transportförbindel- ser och åstadkom flera andra samhälleliga förbättringar
LÄSA HAR Operation Barbarossa Hitler anfaller LENINGRAD – MOSKVA
