Du arbetar på en akutpsykiatrisk avdelning och en medelålders man blir inskriven. Mannen har tvångsvärdats många gånger på avdelningen på grund av paranoida vanföreställningar och då vid upprepade tillfällen blivit fastspänd i bälte.
Under morgonens rapporteringsmöte framkommer att mannen uppträder aggres sivt, inte sover, inte äter eller dricker, vandrar runt på avdelning en och vägrar att vistas på sitt patientrum. Han vägrar ta emot läkemedel och flertalet av personalen anser att det enda som fungerar nu är att tillämpa fastspänning och medicinera honom mot hans vilja.
Vad kan tillitsbrist bero på?
Brist på tillit kan uppstå som ett resultat av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Idéer om att andra är ute efter en och vill en illa kan vara vanföreställningar kopplade till exem pelvis psykossjukdom eller depression. En person kan höra rös ter som talar illa om andra och säger att de inte går att lita på. Nedstämdhet och låg självkänsla kan innebära att andras ord och handlingar uppfattas negativt och riktade mot en själv. Funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter att förstå och tolka andra människor vilket kan bidra till misstänksamhet mot andras avsikter.
Men brist på tillit kan också uppstå som en följd av tidigare erfarenheter av vården i stort och möten med enskild personal. Erfarenheter av att personal inte talar sanning och inte håller vad de lovar är inte ovanliga och kan innebära att en person har all anledning att inte ha tillit till vården.
Vad kan du göra?
Bristen på tillit inom psykiatrin är ofta ömsesidig. Patienterna kan sakna tillit till både behandling och personal på grund av dåliga erfarenheter från den psykiatriska vården, speciellt de med erfarenhet av tvångsvård. Men det finns också en bristande tillit från personalens sida dà de inte ser patienterna som en kompetent samarbetspartner med förmågor och resurser. Sedan kan det finnas en brist på tillit i personalgruppen, till exempel att man inte klarar av att hantera situationer utan att använda tvångsåtgärder.
I det här fallet så har mannen även paranoida symtom vilket medför att du som personal måste vara än mer öppen för att försöka förstå situationen med mannens “glasögon”. Det finns ofta en stor rädsla i personalgruppen för att det ska se ut som att jag som personal “går med i hans vanföreställningsvärld”. Men det är först när du försöker se situationen ur mannens per spektiv som du kan förstå vad du bör göra. Och för att få till gång till hans perspektiv så måste han i någon mån lita på dig och på att du vill honom väl. Här är några exempel på vad man skulle kunna göra
Försöka att finnas i hans närhet utan att ställa krav, vara öppen för hans önskemål och försöka tillgodose dem i möjligaste mån..
. Var noga med att inte lova något som du inte kan hålla, och att hålla det du lovar. Om du lovar att komma till baka om en kvart måste du också prioritera att göra det.
. När du lyckats få kontakt kan det komma fram att det finns omständigheter på avdelningen som bidrar till att han känner sig otrygg. Om det fungerar bättre eller sämre med viss personal kan det vara lämpligt att styra om vilka som arbetar nära mannen. Det finns ingen mening med att fördela personal och arbetsuppgifter utifrån någon princip om att det ska vara lika för alla. Se det i stället som en tillgång att personal är olika och att olika personal fungerar olika bra ihop med olika patienter och brukare.
. Om placeringen av möbler på rummet skapar otrygghet kan ni möblera om. Fråga honom hur han vill ha det och låt honom bestämma möblernas placering. Låt honom även hjälpa till att möblera om och känna att han får ha makt och kontroll över situationen.
. Om misstänksamheten gäller mat och dryck kan ni prova att låta mannen vara delaktig i att beställa och ta emot mat. Fråga hur han vill ha det. Ibland kan det underlätta att personen får tillgång till obrutna förpackningar av till exempel fil och juice.
- Aven kring läkemedel kan man fråga hur han vill ha det och till exempel prova att han själv fär trycka ut tabletter ur blisterförpackning. På så sätt kan han få känna att han har makt och kontroll.
Genom att få del av mannens upplevelse av sin situation har du alla möjligheter att tillgodose hans behov av att känna trygghet och därmed kunna ta emot hjälp, få komma ner i varv och kunna sova. Att ha tillit till mannens förmåga att själv kunna han tera situationen gör det möjligt att hitta en lösning som innebär att hans värdighet bevaras, att han blir stärkt och att tilliten till vården stärks.
