Mussolini hade planer på att erövra Balkan. Redan i april 1939, innan kriget bröt ut, hade Italien ockuperat VLAlbanien. På grund av det hade Storbritannien lovat att hjälpa Grekland och Rumänien om de båda länderna skulle bli angripna.
Mussolini hade planer
Men det avskräckte inte Mussolini. Den 28 oktober 1940 marscherade de italienska styrkorna via Albanien in i Grekland. Den italienska armén for lika illa i de grekiska bergen som den hade gjort i öknen.
Redan i december tvingade grekerna den att dra sig tillbaka till Albanien. Den grekiske diktatorn Ioannis Metaxas tackade nej till Storbritanniens erbjudande om militär förstärkning. Dels tyckte han att det var onödigt,
dels var han rädd för att en eventuell brittisk in- blandning kunde leda till ett tyskt angrepp mot landet. Den 29 januari 1941 dog dock Metaxas, och tídigt i mars samma år anlände brittiska trupper från Nordafrika till Grekland.
Hitler hade egna planer
Hitler hade emellertid egna planer för Balkan. Från början fanns det två orsaker till hans intresse för området. För det första ville han säkra området inför sin invasion i Sovjetunionen .
| För det andra ville han skydda de stora oljefälten i Ploiesti i Rumänien, som försåg hela Tysklands krigsmakt med bränsle. De italienska styrkornas frammarsch samt britternas ankomst till Balkan- länderna gjorde nu invasionen ännu mer nödvändig. |
Innan Hitler satte operation Marita, attacken mot Grekland, i verket ville han först försäkra sig om stöd från andra länder på Balkan.
Rumänien var redan medi tremaktspakten som hade bildats av Tyskland, Italien och Japan . Bulgarien och Jugoslavien anslöt sig i mars 1941.
| Men efter en kupp i Jugoslavien den 27 mars bojkottade den nya regeringen avtalet. Därför bestämde sig Hitler för att ockupera både Jugoslavien och Grekland. |
Den 6 april inledde Hitler attacken. Jugoslavien överrumplades totalt och föll den 17 april. De grekiska försvars- trupperna lyckades däremot hålla ställningarna lite längre men tvingades ändå kapitulera den 23 april.
Den 30 april hade de brittiska styrkorna, trots ständiga bomb- raider från Luftwaffe, lyckats slutföra en evakuering av truPperna sjövägen till Kreta . Än en gång hade tyskarnas blixtkrigsföring triumferat.
NEDERLAGET PÅ KRETA
I oktober 1940 ockuperades Kreta av Storbritannien. Efter eva- kueringen från grekiska fastlandeti april 1941 förberedde sig Bernard Freyberg,
| som hade utnämnts till befälhavare på ön, för en tysk invasion. Ultra, enheten inom den brittiska under- rättelsetjänsten , hade försett honom med detaljerad information om general Kurt Students angreppsplaner. |
Så den 20 maj, när bombanfallen inleddes och fallskärmstrupperna landade, var Freybergs styrkor väl förberedda. Men trots hårdnackat försvar föll flygplatsen vid Máleme.
Tysk förstärkning flögs in, och i slutet av maj blev britterna tvungna att evakuera igen. Cirka 12 000 män blev kvar på ön och togs tillfånga.
Greklands erövrades av Tyskland
Aten, Greklands huvudstad, erövrades av Tyskland den 27 april 1941. Den tyska arkeologen Walter Wrede var ledare för nazistpartiet i Aten vid den här tidpunkten.
| I det här utdraget från Nationalsocialistiska arbetarpartiets internationella årsbok 1942 Jahrbuch des Auslands-Organisation der NSDAP, drar han sig till minnes den betydelsefulla händelsen. |
En polisman, som kommer på besök klockan 09.30, informe- rar oss om att de tyska soldaterna är på väg mot Akropolis. Väl där ska de hissa den tyska flaggan.
Jag rusar upp till vår utkiksplats på övervåningen. Och mycket riktigt! Frán stadens högsta punkt lyser det tyska rikets röda fanal Huset genljuds av ropet: “Svastika över Akropolis!” På bara nágra minuter är vi alla samlade för att tacka vår führer.
National- Snabbt sången strömmar ut mot gatan från öppna fönster … samlar vi ihop blommor och cigaretter och ställer oss bered- da vid fönstren för att invänta de första tyska soldaterna.
LÄSA HAR PÅ SAK DE ALLIERADE I ITALIEN
