Beroendediagnos Efter beskrivningen av de kliniska symtomen på beroende är vi till sist redo att ställa diagnos. Beroende (eller substansbruksyndrom av medelsvår eller svår grad …)
föreligger om fyra eller fler av kriteriesymtomen i faktaruta 2 funnits under den senaste tolvmånadersperioden. Antalet kriterier som är uppfyllda ger en grov gradering av beroendets svårighetsgrad. |
Vid 4-5 symtom är bero- endet medelsvårt, medan sex eller fler symtom utgör ett svårt beroende. Om beroende föreligger eller inte är en kliniskt viktig vattendelare. Såväl prognos som realistiska behandlingsmål är olika i respektive fall.
Som jag nämnt tidigare är till exempel på sak återgång till socialt kontrollerat bruk oftast inte ett realistiskt behandlingsmål när ett beroende väl utvecklats, men kan vara det hos en person där bruket orsakat medicinska problem men nu kunnat minskas med hjälp av förändrade levnadsvanor. |
Att hos den som har ett beroende gradera problemen med hjälp av antalet uppfyllda krite- rier är till hjälp för att anpassa behandlingsinsatserna. Det låter oss också hantera en till synes inneboende motsättning.
Å ena sidan är beroende en principiellt likartad diagnos – å den andra vet vi att den ena patienten med beroende inte behöver vara den andra lik. Patienters olikheter går att fånga in just genom att ha en pool av symtom som diagnosen baseras på.
Om endast en del av kriterierna är uppfyllda kan bilden te sig mycket olika från patient till patient. Hos en patient ses kanske i unga år ett berusningsdrickande kännetecknat av uttalad kontrollförlust, en ständig jakt på berusningsmedel och som följd av det dalig social funktion. |
En annan – oftast en äldre person – bygger gradvis upp högre och högre konsumtion över längre tid, fortsätter länge att fungera socialt, men utveck- lar en betydande tolerans,
mår dåligt på morgnarna av abstinensen, fortsät- ter att dricka trots att företagsläkaren varnat för att levern är inflammerad och har inte längre ork eller lust att spela golf i samma omfattning som förr. Detta är två vanliga och mycket olika typpatienter. |
Kanske ser de så olika ut därför att man på det här stadiet ännu ser mer av patienten, och mindre av beroendet. Efter hand som beroendeutvecklingen fortskrider ten- derar bilden dock att bli alltmer enhetlig.
Vid svårt beroende, när samtliga beroendekriterier är uppfyllda, är den ena patienten den andra lik. I det skedet finns det med en drastisk formulering inte så mycket kvar att se av patienten. Det man i stället ser är det fullt utvecklade beroendet.
FAKTARUTA
. BEROENDE ENLIGT DSM-5
• Intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs (“kontrollförlust”).
• Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska/kontrollera intag.
• Mycket tid ägnas åt att införskaffa, bruka och hämta sig från bruk av drogen. |
• Sug efter drogen.
• Bruket fortgår trots att det gång på gång leder till att personen miss- lyckas med att fullgöra sina åtaganden i arbets- eller familjelivet.
• Bruket fortgår trots återkommande sociala problem eller problem i relationer.
• Viktiga aktiviteter (socialt, yrkesmässigt, fritidsintressen) ges upp eller minskas på grund av droganvändningen. • Bruket fortgår trots risker för fysisk skada. |
• Fortsatt droganvändning trots vetskap om att den har orsakat eller förvärrat fysiska eller psykiska besvär av varaktig eller åter- kommande natur.
• Tolerans, som kommer till uttryck i antingen behov av större dos (mer än 50 % ökning) för samma effekt eller påtagligt minskad effekt vid tillförsel av samma dos. |
• Abstinens, som kommer till uttryck i antingen för substansen specifika symtom vid avbruten tillförsel och/eller intag av substans, eller kors- tolerant substans, för att lindra/ta bort symtom.
LÄSA HAR PÅ SAK Går beroende att behandla-Den hopplösa patienten