Kråkfåglar (korpar )är väldigt intelligenta djur. Förr trodde man att det bara var vi människor som kunde tillverka och använda redskap.
Sen upptäckte man att schimpanser använder redskap och nu vet man att vissa fåglar, som korpen och andra kråkfåglar, också tillverkar och använder sig av redskap!
Tester visar att korpen på mycket kort tid kan lösa komplicerade uppgifter. Det är lätt att imponeras – och förvânas av korpens intelligens! Korpen kan känna igen ett människoansikte, och kan även läsa av ögonen och se åt vilket hål1 man tittar.
Tänk på det nästa gång du ser en korp, kråka, kaja eller skata – ofta tittar de på dig lika intresserat som du på den! Den känner igen dig, vet vem du är och hur du brukar bete dig.
Korpen är en ganska stor svart fågel med en stor kraftig näbb och på håll kan man lätt tro att det är en rovfågel. Oftast ser man dem tillsammans två och två. Det är det vuxna paret som håller ihop i livslånga förhållanden. Om man ser många korpar på samma ställe så är det ett gäng ungfàglar.
Man hör korpen på långt håll: “kro, kro, kro” ropar de. Man kan också höra ett kraftfullt kluckande “klonk” ibland – det är också från en korp! Ibland när man hör korpen ropa kan det be- tyda att ett rovdjur – eller en jägare – är på jakt i närheten. Korpen ser när vargen jagar och då vet den att det vankas matrester.
Den har också lärt sig att skottet från ett gevär kan betyda mat. Jägaren brukar ju ta ut inälvorna av sina byten redan i skogen och de blir till glädje för korpen.
Korpen en rolig fägel. Den leker gärna, åker kana i snön eller bollar med en pinne. Den kan volta runt en gren och även hänga upp och ner på den! Det kan vara för skojs skull, eller för att imponera på andra korpar.
De är retsamma fåglar och kan verkligen irritera vargar och rävar då de biter tag i deras svans och rycker till. Två korpar kan samarbeta: den ena korpen rycker tag i rävens svans och irriterar den så den jagar iväg korpen och då kan den andra korpen hop- fram och stjäla bytet. Smart, va?!
När korpen är 3-4 år är den könsmogen och bildar par. Parningen föregås av intensiv upp- vaktning med imponerande luftakrobatik och fina uppvisningar. De flyger högt upp i luften och sedan störtdyker de nedåt och tumlar runt i luften och ropar. Det är en häftig parningsdans.
Honan lägger 3-7 ljust blågröna ägg med bruna fläckar tidigt på våren. Hanen håller sig bred- vid henne, men han ruvar inte. Däremot hjälps båda föräldrarna åt att mata ungarna. När -đun arna är en och en halv månad gamla är de flyg- färdiga, men de håller ihop med sina föräldrar ytterligare ett par tre månader efter det.
Korpen finns över hela norra jordklotet. Den trivs bra i arktiska miljöer och i skogsområden med närhet till öppna ytor med jordbruksmark och hyggen. Den kan också häcka på klippor vid kusten. Korpen letar efter sin mat med hjälp av synen. Den cirkulerar på hög höjdi jakt på föda.
Korpen är framför allt asätare och lever unge- får som gamar. Den äter vad den kommer över: ofta trafikdödade, rovdjursdödade eller självdö- da djur. Det händer att den dödar andra djur också, men om det är större däggdjur så rör det sig framför allt om döende djur.
Den kan ta an- dra fåglar, harar och kaniner, fågelägg och grodor. Korpen äter också gärna insekter, bär och spannmål. Korpar kan likt några andra fåglar lägga upp förråd av mat, som de sedan återkommer till.
De är också kända för att tycka om att samla på glänsande föremål som metallbitar, silverbestick, smycken -men även golfbollar! Kanske är det för att ha en fin samling föremål att imponera på varandra med?
akta om korpar
Korpen kan man se i hela landet året om. Lyssna efter den! “Kro, kro, kro” ropar de när de flyger, oftast i par. Över hyggen, i skogen och öppna marker.
Korpen kan bli drygt 20 år gammal i det vilda. Den äldsta kända korpen i Sverige var 20,5 år när den återfanns död. Den var ringmärkt, såklart. Vingspannet är uppemot 130 cm och den har en tydlig kilformad stjärt och en grov näbb. En vuxen korp väger drygt ett kg.
Korpen har varit ovanlig i Sverige, men har alltid funnits i två områden: i sydvästra Sverige och i norra Sverige. Men nu finns de i stora antal i hela lan- det. Antalet har ökat sedan 1970-talet. Sverige hade allmän jakt på korp fram till 1995, men när vi blev medlemmar i EU förbjöds jakten på korp, och det är bland annat därför som antalet korpar ökat ordentligt.
Korparna vid slottet Towern i London, är legendariska. Det sägs att om korp- arna lämnar Towern kommer kunga- huset och hela kungariket i Storbritan- nien att falla. Under andra världskriget dog alla korpar på Towern förutom en. När Towern öppnade igen efter kriget år 1946 skaffade man några fler korpar. De är vingklippta så de inte kan rymma. När korparna dör får de en egen gravplats med sitt namn på en skylt. Korparna vaktas idag av en korp- vaktare. Hans jobb är att mata dem med rått kött. På Towern har några av korparna blivit över 40 år gamla!
Har https://sv.wikipedia.org/wiki/Korp
fakat om Schimpans
