VAD ÄR MOLEKYLER? I naturen är det ovanligt med enskilda atomer. Vanligtvis sitter de samman i större grupper som kallas molekyler. En molekyl är den minsta beståndsdelen i ett ämne som kan existera själv.
I molekylen sitter atomerna bundna till varandra med kemiska bindningar. Atomema kan vara av samma sort eller höra till olika grundämnen. En koldioxidmolekyl består till exempel av en kolatom och tuå syreatomer.
HUR SKILJER SIG GASER, VÄTSKOR OCH FASTA ÄMNEN FRÅN VARANDRA?
Materia kan befinna sig antingen i fast form, vät- skeform eller i gasform. Oavsett vilket är mole- kylerna de samma eftersom ämnets kemiska sammansättning inte har ändrats.
Men sättet som atomerna hänger samman är annorlunda. Forskarna tänker sig att all materia befinner sig i rörelse.
De atomer och molekyler som materian består av har rörelseenergi (kinetisk energi).
I ett fast ämne har molekylerna inte till räckligt med rörelse energi för att bryta sig loss från den bindning som håller dem samman.
I en vätska har de mer energi och sitter inte längre ihop. Moleky- lerna kan röra sig fritt, men de håller fortfa- rande kontakt. I en gas har molekylerna maximalt med energi. De släpper kontakten med varandra och beger sig upp i luften,
VAD HÄNDER NÄR MOLEKYLER HETTAS UPP?
När ett ämne hettas upp ökas molekylernas energi. Om molekylerna i ett fast ämne får tillräckligt hög energi kan de släppa taget om varandra och bilda en vätska. Med andra ord smälter ämnet. Om ännu mer energi tillförs börjar vätskan koka och övergår till gasform.
Vatten fryser till is (övergår i fast form) vid 0°C eller lägre. Aven om ytan på vattensamlingar fryser till is vid så låga temperaturer kan vattnet längre ner fortfarande ha så mycket energi att det imte blir is.
När fruset vatten (is) värms upp smälter det till en vätska. Oftast tänker vi oss vatten som en vätska, Det beror på att vatten är flytande i rumstemperatur (20°C). Andra ämnen är fasta metaller i rumstem- peratur och smälter bara vid höga temperaturer, t.ex. koppar som smälter vid 1 083°C.
När vatten hettas upp och börjar koka övergår det gasform. Vi kan se detta när en kanna med vatten kokar. Egentligen är det inte gasen vi ser utan den vattenånga som bildas när gasen kondenseras mot den kallare luften. Själva gasen är osynlig. Den kan “ses” mellan pipen på kannan och ångan.
KAN TILLSTÅNDET FÖRÄNDRAS PÅ ANDRA SÁTT?
Ett ämnes tillstånd påverkas alltså av upphettning eller avkylning. Men det påverkas också av lufttrycket. Om trycket på ett ämne ökar blir det svårare för molekylerna att bryta sig loss. Smält- punkten höjs då.
Omvänt gör ett lägre tryck att tillståndet förän- dras vid en lägre temperatur. På toppen av Mount Everest exem- pelvis är lufttrycket lågt och därför börjar vatten koka redan vid 70°C och inte vid 100°C som annars. Men eftersom koktempera- turen är så låg tar det mycket längre tid att koka ett ägg där.
VAD ÄR MASSA?
Massan anger hur mycket materia ett ämne innehåller. Detta är inte samma sak som vikt, som är måt- tet på den dragningskraft som utövas på massan. En astronaut har t.ex. samma massa både på jorden och månen. Men vikten är lägre på månen eftersom det är mycket lägre dragningskraft där.
VAD ÄR DENSITET?
Det utrymme som ett ämne upptar kallas volym och mäts i kubik- enheter. En kub som har en meters sida åt alla håll har en volym på en kubikmeter. Men en kubikmeter bly har mycket mer massa än en kubikmeter trä. Det beror på att bly har en mycket högre täthet (densitet) än trä.
Blyets molekyler ligger packade mycket tätare. Ett föremåls den- sitet kan beräknas genom att man dividerar massan med volymen. Densitet anges i kilo per kubik meter (kg/m’)
När vatten fryser till is utvidgas det. En liter vatten innehåller fortfarande samma mängd materia i fryst tillstånd, men voly- men har ökat. Detta gör att densiteten minskar. Flytande vatten är tätare än fruset vatten och det är därför som is flyter.
snabbfakta
HUR STOR ÄR EN MOLEKYL?
Molekyler är för små för att ses med blotta ögat, även om de är mycket större än atomer.
VAD ÄR SUBLIMERING?
Under vissa förhållanden kan ett fast ämne övergå i gasform direkt utan att först vara flytande. Detta kallas sub- limering.
VAD ÄR EN KEMISK FORMEL?
En kemisk formel är ett sätt att skriva ner “receptet” på en molekyl. Formeln använder sig av namnen från det perio- diska systemet samt siffror som anger hur många av varje atom som ingår i molekylen.
HUR MÅNGA OLIKA MOLEKYLER FINNS DET?
Man känner till ett hundratal olika atomer, men dessa kan kombineras på miljontals olika sätt. Därför finns det också miljontals olika molekyler,
VAD INGÅR I EN VATTENMOLEKYL?
En vattenmolekyl består av en syreatom och två väte atomer
