Levande varelser klassificeras i grupper med vissa gemensamma drag. De största grupperna kallas riken. Alla levande varelser kan ordnas in under något av dessa fem riken: djur, växter, svampar, protister och bakterier.
Rikena delas upp i stammar som i sin tur delas upp i klasser. Klasser delas upp i ordningar och underordningar. Dessa delas upp i familjer och sedan i släkten. Slutligen omfattar varje släkte ett antal arter.
snabbfakta
HITTAR MAN NYA ARTER?
Nya arter hittas hela tiden, framför allt i regnskogarna och världshaven.
HUR NAMNGES NYA ARTER?
Oftast kan en ny art passas in i systemet. Den får då namn efter var den hittades eller efter upptäckaren.
HUR MÅNGA ARTER HAR DÖTT UT?
Man tror att hela 95 procent alla arter som någonsin funnits har dött ut genom utvecklingen, klimatet eller nya rovdjur.
KAN KLASSIFICERINGEN AV EN LEVANDE VARELSE FÖRÄNDRAS?
Dagens tekniker har gjort att forskarna kan studera en organisms fysiska och kemis- ka struktur och visa hur den har utvecklats. Detta har lett till att en del organismer har klassificerats om.
VAD ÄR EN UTDÖD ART?
Det är en art som det inte längre finns några levande exemplar kvar av.
HUR LEVER VÄXTER?
Väx ter behöver näring för att leva och växa, precis som djur. Men väx terna är vanligtvis förankrade i marken, medan djur kan röra sig för att fånga sin föda eller förflytta sig till nya kan i alla fall göra något som inte djur kan. De kan skapa näring ur solljuset genom en process som kallas fotosyntes. Förutom solljus betesmarker. Växt er behöver vä xterna också vatten och näringsämnen.
VARFÖR ÄR VÄXTER VIKTIGA?
Om det inte fanns några växter skulle det inte finnas några djur på jorden. Alla djur äter växter eller andra växtätande djur. Alla le- vande varelser får på ett eller annat sätt sin energi från solen, även om det bara är vä xter som kan omvandla solljuset till energi.
HUR FÖRÖKAR SIG VÄXTER?
Det finns två sätt som växt er förökar sig på. Med sexuell förökning överför insekter eller vinden pollen från en del av växten till en annan så att befruktningen (pollineringen) kan äga rum och frön utvecklas. Dessa frön sprids sedan till en plats där de kan gro och växa.
HUR HAR MÄNNISKAN FÖRÄNDRAT VÄXT ER?
Jordbruket uppfanns för ca 9 000 år sedan. Sedan dess har man odlat fram de egenskaper på grödorna som jordbrukarna och köparna vill ha. Många väx ter har exempelvis odlats fram så att deras frukter har samma storlek och mognar sam- tidigt. Detta är en fördel för skörde- maskinerna och när man förpackar varorna till butikerna.
snabbfakta VAD ÄR EN PARASITVÄXT?
En parasitväxt lever på en annan växt och tar upp näring från denna genom sina rötter eller stam.
HAR VÄXTER KÄNSEL?
Väx ter kan reagera på sin omgivning. De kan växa mot en ljuskälla, även om de vänds upp och ner. En del väx ter har känsliga blad som rullar sam- man om de berörs.
ÄR ALLA VÄX TER GRÖNA?
De flesta är gröna, men några har också andra färgämnen (pigment) som tar bort den gröna färgen, som rött sjögräs.
VILKA ÄR DE MINSTA VÄXTERNA?
Det är en sorts grönalger. De är encelliga vä xter som lever i grupper av miljoner alger.
VAD ÄR OGRAS? Det är väx ter Som betraktas som onyttiga eller skadliga av en tridgårdsmästare eller odlare.
KAN DJUR KLARA SIG UTAN VATTEN I ÖKNEN?
