fredskonferensen i Versailles 1919 dominera- des av tre män: Frankrikes regeringschef Georges Clemenceau, USA:s president Woodrow Wilson och Storbritanniens pre- miärminister David Lloyd George.
Clemenceau ville att Tyskland skulle få betala dyrt för alla de fransmän som stupat samt för för-störda landområden och industrier. Han ville också att Tysklands militära styrkor skulle försvagas, så att landet aldrig skulle kunna starta något nytt krig.
Redan i januari 1918 hade USA:s president Woodrow Wilson lagt fram en fredsplan i fjorton punkter. Grundtanken var att de besegrade skulle behandlas rättvist.
Storbritanniens premiärminister Lloyd George däremot ville att Tyskland skulle straffas ordentligt. Det tog sex månader att dra upp riktlinjerna för freden. Den viktigaste punkten var artikel 231, “krigsskuldparagrafen”, den fastslo Tysklands
skuld till kriget med alla dess förluster och skador. Tyskland skulle betala ett krigsskadestånd och den summan skulle bestämmas av en särskild skadeståndskommission, stod det i de följande artiklarna.
År 1921 fastställdes beloppet till 132 miljarder guldmark men det kom sedan att ändras flera gånger. I fredsfördraget bestämdes också Tyskland inte fick ha något flygvapen och att armén fick bestå av högst 100 000 man.
Även Tysklands flotta begränsades till fartyg av en viss storlek. Ubåtar förbjöds helt. Man beslutade också om demilitari- sering av Rhenlandet, alla militära styrkor skulle dras bort, och Tyskland tvingades avträda vissa landområden till Frankrike och Polen och andra till Nationernas förbund
På andra platser skulle invånarna genom folkom- röstning få avgöra om de ville bli självständiga eller tillhöra Tyskland, Tyskland tvingades också lämna
ifrån sig sina kolonier i Afrika och Asien. Den 28 juni 1919 underteck- nades Versaillesfördraget. USA accepterade dock aldrig avtalet.
I stäl- let slöt man ett eget fördrag med Tyskland den 25 augusti två år senare. Ett särskilt avtal tecknades med de nyligen åtskilda staterna Öster- rike och Ungern, vars gemensamma rike hade fallit samman.
Båda länderna tvingades betala skadestånd, fick begränsa sin armé och av- träda stora landområden (se kartan). Ett förbud mot en eventuell alli- ans mellan Österrike och Tyskland infördes också.
Fördrag slöts även med andra besegrade makter. I enlighet med fredsfördraget i Neuilly (1919) krympte Bulgarien och dess armé.
Fredsfördraget i Sèvres (1920) medförde att forna Osmanska riket (Turkiet) delades samt att landets områden i Asien fortsättningsvis skulle kontrolleras av Nationernas förbund.
NATIONERNAS FÖRBUND
I den sista av de fjorton punkterna gav Woodrow Wilson uttryck för sin önskan att skapa en internationell organisation som skulle arbeta för att bevara freden.
I de första 26 artiklarna i Ver- saillesfördraget finns riktlinjer för det som kom att bli Nationernas förbund.
Det första mötet hölls 1920, och ett år senare upprätta- des en internationell domstol för att lösa internationella konflikter. Förbundet hade dock vissa svagheter.
Alla medlemmar måste vara eniga när ett beslut fattades, vilket ledde till långa, fruktlösa förhandlingar. Förbundet hade hel- ler ingen möjlighet att påtvinga motvilliga medlemmar att följa de beslut som fattades.
Dessutom avstod USA från medlemskap, Tyskland kom inte med förrän 1926 och Sovjetunionen först 1934.
De här två artiklarna från Versailles- fördraget (1919) fastslog Tysklands skuld till kriget samt ställde krav på krigsskadestånd.
Artikel 231: De allierade och till dem anslutna regeringar . förklarar, och Tyskland erkänner,
att Tyskland och dess bundsförvanter är ansvariga för alla förluster och skador, som de allierade och till dem anslutna regeringar och mnedborgare utstod på grund av det krig som Tyskland och dess bundsförvanter påtvingade dem.
Artikel 232 … De allierade och till dem anslutna regeringar . kráver, och Tyskland åtar sig, att Tyskland ska kompensera för all skada som tillfogats de allierade, till dem anslutna regeringar, deras civilbefolk- ningar och deras förlorade egendomar
Att Tyskland ska kompensera för all skada betyder att lan- det går med på att betala ett krigsskadestånd.
Läsa
