Tänk att vi har en stor, vild katt i våra skogar! Lodjuret är mycket skyggt och det är svårt att få syn på den. Men under parningstiden i slutet av februari tilI början av april har man chansen att höra dem – när de på varandra om natten.
Till en början kan det låta som en berguvs hoanden, men så blir ropandet högre och starkare. Honan kan också låta som en skällande räv, för ropar att locka till sig en hane.
Lodjuret lever helst i barrskog, i branta bergs- trakter. Den lever ett ensamt liv. Det är bara under parningen som två vuxna möts. Lon är vaken och aktiv mest i skymningen och om nat- ten. På dagen ligger den och sover, gärna i en bergsbrant eller t bra utsikt.
uppe på en stor sten, så den har Bakbenen är längre än frambenen och därför lutar lodjurets rygg framåt. Och typiskt för lo- djur är tofsarna på öronen och den ganska korta svansen. Lodjuret är väl anpassat till ett kallt, nordiskt klimat.
Den har stora runda tassar som fungerar som snöskor om vintern, höga ben och vintertid en tjock och tät, fläckig päls. På sommaren är lodjurets päls tunn och brunröd, men på vintern är den tjock och gråaktig. Den fläckiga pälsen är bra kamouflage.
Synen och hörseln är utmärkt, men luktsinnet är inte lika bra. Lodjuret kan känna vittring av ett byte men luktsinnet används framför allt i samband med doftmarkeringar till andra lodjur. Det är känt att lodjuret är ganska nyfiket av sig, det är ett skyggt djur, men den kommer ofta nära människor, för att undersöka ödehus och gå in i lador för att kolla läget. Strax före skymningen ger den sig ut på jakt.
Oftast är det ren eller rådjur, men den tar även hare och skogsfågel. I snitt tar en familjegrupp (en hona med ungar) ungefär sex rādjur – eller sex renar – i månaden men det beror sāklart på tillgången på rådjur eller ren, och tillgång på andra byten och årstid.
Lodjuret kan ocksä ta räv och tamkatter. Lodjuret jagar ensam. Den smyger sig på sitt byte. När den är ett tjugotal meter från bytet så rusar den fram och överraskar det.
Med hela sin tyngd kan den få omkull ett hjortdjur och döda det genom att bita i strupen och kväva det. Ungarna, 1-3 stycken föds i maj-juni. Lyan kan ligga i ett stenröse, på en klipphylla, en övergiven rävlya eller mer oskyddat på marken under en stor gran.
Ungarna väger omkring 300 gram när de föds och de öppnar inte ögonen förrän de är två veckor gamla. När de är 3-4 veckor gamla är de stora nog att lämna lyan en stund. Då är de mycket lekfulla och lär sig snart att klättra i träd.
När loungarna är två månader gamla börjar de äta fast föda, men de fortsätter också att dia ytterligare några månader, innan honan tar hem levande föda som ungarna får träna sig på att döda.
Först fram i november är de helt avvanda och är stora nog att döda ett rådjur på egen hand. Men de fortsätter att sova med sin mamma ända fram emot slutet av året. Vid nästa års brunst är det dags för honan att söka sig till en ny partner.
Då har ungarna växt sig nästan lika stora som sin mamma och klarar sig själva. De lämnar hennes område för att bilda egna revir i närheten. I vanligaste fall blir lodjuret könsmoget vid två års ålder, men oftast får de sin första kull ett år senare.
Fakta om Lodjur
Det finns fyra arter av lo i världen. Vårt lodjur är det största av dem alla. Den väger mellan 15 och 25 kg, och har en mankhöjd på 60–75 cm. Spåret efter tassarna är runt och mellan 7-10 cm. Lodjuret har fyra tår, och pekfingret på alla tassar är lite längre än ringfingret.
Lodjuret är ett skyggt djur så det är lättare att bara se spår i snön (stora runda tassavtryck), men för att få se lodjuret så behöver du en riktig stor portion tur. Och envishet. Du har störst chans på lodjur under brunsten i mars-april. Då ska du ut i skymningen och lyssna efter dem, då de ro- par på varandra! Flest lodjur i det vilda finns i Mellansverige, i ett stråk från Dalsland till Uppland, längs Norrlandskusten och i delar av renskötselområdet. Men vill du ta en genväg så finns lodjur i många djurparker.
Lodjuret har vissa tider utsatts för en omfattande jakt för den vackra pälsen. Dessutom vill man inte ha lodjur i områden med ren eftersom den gärna äter renar. Jakten gick hårt åt stammen som minskade kraftigt under slutet av 1800-talet innan den fridlystes år 1928. När lodjuret fridlyses ökar stammen snabbt, eftersom människans jakt är det största hotet mot dem. Antalet lodjur varierar och ! den har fridlysts i omgångar. Numera är det tillåtet att jaga den under en begränsad tid på våren.
Har https://sv.wikipedia.org/wiki/Lodjur
