Lavskrikan är en riktigt spännande fågel! Den är mycket intelligent och social. Lavskrikan är ett av få djur som faktiskt tar kontakt med oss människor, framför allt om hösten då den tigger mat. Då kan den lätt matas från din hand.
Den tigger gärna korv och annan mat från jägare, vandrare och skogsarbetare under deras matpauser. Lavs krikan är en kråkfågel som är släkt med t.ex. nötskrika, kaja, kråka och skata.
Lavskrikan har ett rikt språk och varnar sina egna släktingar om det kommer en fiende i närheten. (Men inte lika gärna en annan lavskrika som den inte är släkt med.) Den farligaste fienden är andra kråkfäglar, sparvhök och duvhök.
Lavskrikan ger ut olika läten för hök och uggla, och dessutom låter den olika om den varnar för en flygande fiende eller en som sitter stilla! Det är ju viktig information för de övriga lav- skrikorna. Vem är faran – och var? Flyger den i luften eller sitter den stilla på en gren? Lavskrikan lever i samma område året om.
Den trivs i äldre barrskog. På vintern är det ont om mat och därför lägger lavskrikan hela hösten, så att den ska klara sig under de kalla vintermånaderna. upp förråd Den är en allätare som äter döda djur, insek- ter, bär och svamp och den kan till och med
en unge från ett tidigare är, eller en unge från ett grannrevir. De stannar några år med sina för- äldrar eller styvföräldrar innan de bildar egna familjer. Det är ett beteende som inte är vanligt annars bland fäglar i Sverige.
För att spara energi då det är som kallast, sän- ker lavskrikan sin kroppstemperatur. Men den tâl kyla bra, lavskrikan börjar häcka redan i bör- jan av april då skogen fortfarande kan vara täckt av snö. Temperaturen nattetid kan gå ner mot -30 grader då lavskrikan lägger sina ägg.
Det är märkligt att de kan klara kylan så bra! Boet ser ut som en tjock strut, vars bas är gjord av grenar som sedan kläs av näver, skägglav, mossa, dun och fjädrar.
Det måste vara varmt och isolerat för äggen. Honan ruvar äggen och borrar upp sig så att bara näbb och stjärt sticker upp ur boet. Boet är gömt inne i en tät gran och ha- nen kommer och matar henne.
Sen hjälps de åt att mata ungarna. Ungarna måste passa sig för nötskrikor som kan komma och plocka dem ur boet. Därför trivs lavskrikan bäst i tät granskog, där den lätt kan slinka in till boet utan att bli upptäckt. Ungarna blir könsmogna vid ett års ålder. Men ofta stannar de kvar hos föräldrarna yt- terligare ett år eller två. Då får de lära sig vad som gör ett bra revir:
det ska finnas gott om oli- ka sorters mat under året och lämpliga träd att häcka i. Men alla ungarna kan inte stanna och därför jagas de svagaste syskonen bort,
De får förlita sig på att skaffa sig ett eget revir, eller som oftast, bli inhysta i en annan lavskrikefamilj innan de får chansen till ett eget revir. Om de bara överleyer första sommaren och hösten så kommer det att gå bra för dem.
Bra fakta om Lavskrikan
Lavskrikan är en intelligent fågel, som kan tänka i flera steg. Den förvarar maten den samlar i “påsar” som den tillverkar av skägglav som hänger från träden. Den samlar också fjädrar och annat bra bomaterial, för att ha till nästa års häckning.
Lavskrikan minskar i antal i Sverige. Den trängs bort av alltför stora skogs- avverkningar. Ett annat hot är klimat- förändringar. Lavskrikan börjar häcka när det blir ljusare, då vet den att det snart är vår och att insekterna kommer vara som flest när ungarna kläcks. Men insekterna styrs av värmen.
Med ett varmare klimat och tidigare vårar kom- mer alltså de flesta insekter att finnas innan lavskrikans ungar hunnit kläckas. Därför får den svårare att hitta föda till ungarna.
Lavskrikan finns inte i djurparker, men är en ganska vanlig fågel i Norrbotten. Den lever i gammal granskog inne i landet men inte längs Östersjökusten. Lavskrika finns inte i sõdra och mellersta Sverige.
Har https://sv.wikipedia.org/wiki/Lavskrika