Knubbsälen är en liten säl som i Sverige framför allt finns på västkusten och generellt i lite varmare vatten. Den är social och håller helst till i kolonier tillsammans med andra sälar.
Den har sina favorithällar som den gärna ligger på när den inte är ute och fiskar. Knubbsälen är lokaltrogen och håller till i samma område större delen av sitt liv.
Knubbsälar är vanliga längs västkusten. Knubb- sälen ligger gärna lite lätt böjd och spänd, som en banan, på klipporna. Det kan se lite komiskt och väldigt obekvämt ut.
De vill inte gärna bli blöta om labbarna då de ligger på land! Och de håller sig inte för nära varandra, minst en halv meters avstånd vill de ha.
När mer upp ur vattnet och tar plats sprids oro som ringar på vattnet och kanske 20-30 sälar måste maka på sig lite grand för att hålla avståndet till nya sälar kom- närmaste säl.
Det finns 33 sälarter i världen och alla har vit kutpäls (lunago) under fosterstadiet. Många av dem föds med vit kutpäls, men inte knubbsälen.
Den föds på sommaren runt midsommar och de har den redan fällt sin vita kutpäls i foster- stadiet och ser ut som en miniatyrsäl. Kuten väger ungefär knappt nio kg när den föds.
Den kan simma kort efter födseln – ibland till och med föds den i vattnet – och den kan föl- ja sin mamma på hennes fisketurer. När honan dyker, följer kuten med hack i häl och när de kommer till ytan för de alltid ihop nosarna ddn så det ser ut som om de pussas,
Honan bryr sig bara om sin egen kut och “pussen” är ett sätt att känna igen varandra. Aven om kuten kan följa med sin mamma då hon simmar så lämnar hon den ofta på klippan eller stranden då hon ska fiska själv.
Då händer det att vänliga människor kan få för sig att kuten är moderlös, och vill ta hand om den. Det hän- der naturligtvis att ensamma kutar är moderlösa och då klarar de sig inte själva.
Men allra oftast finns mamman i närheten, och kommer snart tillbaka om kuten får ligga ostörd. Så, ser du en ensam kut, håll dig på ett par hundra meters håll, för att inte skrämma bort mamman!
Kuten är helt beroende av sin mamma de för- sta 3-4 veckorna dã den diar. Mammans mjölk är fet och under denna tid kan kuten tredubbla sin vikt, samtidigt som mammans vikt minskar kraftigt.
Hon är redo att para sig igen i slutet av digivningsperioden, och det sker i vattnet. Men det befruktade ägget ligger i vila i ett par månader innan det börjar växa. Det kallas för- dröjd fosterutveckling och finns hos flera andra djurarter också, t.ex.
grävling, rådjur och björn. Så snart kuten är avvand får den klara sig själv. Den hittar den mat som den behöver. Det är ett medfött beteende hos kuten och den behöver inte undervisas i det. Knubbsälen äter nästan bara fisk.
Den jagar fisk nära botten och kan dyka uppemot 200 meter. Flera fiskar är viktiga för knubbsälen, t.ex. torsk, bergskädda, sill, glyskolja, tobis, lerskädda, vitling och vitlinglyra. Men den tar det som är lättast att få tag på och ibland kan en fågel slinka ner i magen på en säl.
Under den första tiden efter att kuten lämnat sin mamma lär den känna sin omgivning och kan simma flera kilometer från sin födelseplats. Först vid 3-4 års ålder blir den könsmogen. Därefter kan honan föda en kut årligen, aldrig två.
Den dräktiga honan kommer oftast tillbaka för att föda sin kut på samma plats som hon själv föddes. I början av augusti fäller honan sin päls och en ny vacker päls växer fram. Hanarna byter sin päls lite senare.
Under pälsbytesperioden äter sälarna inte så mycket, utan spenderar den mesta tiden på land i kolonierna. Det är under dessa perioder, som varar i flera veckor, som knubbsälen inventeras årligen, för att man ska få en uppfattning om hur många sälar det finns i olika områden.
fakta om Knubbsäl
Knubbsälen har drabbats av “säl- döden” ett par gånger. Det var 1988 som ett virus först drabbade sälarna på västkusten och över hälften av dem dog! Viruset som kallas “sälens valpsjuka” kom tillbaka även 2002 och hade då samma höga dödlighet som 1988. Men efter säldöden har bestån- det ökat ordentligt och knubbsälen är inte hotad.
Pälsen är mörkgrå med ljusare fläckar, och båda könen ser ungefär likadana ut, förutom att hanen är en storlek större än honan. Knubbsälar kan bli uppemot 35 år gamla och omkring 160-165 cm som vuxen. En vuxen hane väger runt 75 kg och honan runt 65 kg.
Sälar är överst i näringskedjan och blir därför utsatta för höga halter av miljögifter. Många av gifterna kan bland annat störa deras immun- försvar. Därför är det viktigt att vi människor inte släpper ut för mycket miljöfarliga ämnen. Några gifter som sälarna är speciellt känsliga för, som PCB och DDT, förbjöds på 1970-talet och halterna har minskat i miljön. Där- för mår sälarna bättre nu än för några tiotals år sedan.
Det finns flera säkra områden med knubb- säl. I Måkläppens sälreservat utanför Fal- sterbo finns både knubb- och gråsäl liksom vid Ölands södra udde. Och längs hela Sveriges västkust kan man se vilda knubb- sälar. Man får inte komma dem för nära när de ligger på klipporna, då skrämmer man bort dem. Kolla gärna om det finns sälsafari där du är!
GENVÄGEN
Det finns flera djurparker som har sälar, inklusive knubbsäl. Knubbsäl finns även i Slottsskogen i Göteborg.
har
fakta om hyena
