Domarna hade det jobbigt under VM i England 1966. Det var hårda tacklingar, ruff och utvisningar i nästan varje match.
Busarna tog över och stjärnor som Pelé och Garrincha från Brasilien sparkades sönder. I kvartsfinalen mellan England och Argentina visade den västtyske domaren Rudolf Kreitlein ut den argentinske lagkaptenen Antonio Rattin.
Men Rattin vägrade att lämna planen. Domaren försökte övertala honom. Rattins tränare grep också in.
Även överdomaren Ken Aston gick ner till planen och försökte förklara för Rattin att han var utvisad. Efter en paus på åtta minuter vandrade Rattin till sist långsamt och argt ut till omklädningsrummet.
Rattin skyllde på att han inte förstod vad domaren sa. Han talade bara spanska.
På väg hem i bil från den här matchen blev överdomaren Ken Aston stående vid ett trafikljus och såg de röda, gula och gröna ljusen.
Då fick han sin idé. Ett rött kort för utvisning, ett gult kort för varning. Det skulle lösa alla språkproblem!
Korten användes första gången under VM i Mexiko 1970. Lustigt nog är det den enda VM-turnering där ingen spelare blivit utvisad.
Och trots att de röda och gula korten hittades på i England användes de inte i engelska ligan förrän 1976. De försvann mellan 1981 och 1987 efter protester från spelarna mot att domarna använde korten för ofta. Men nu är de tillbaka.
Bra fakta om Fotbollsregler Rött kort
Det finns sju händelser som ger spelaren rött kort och utvisning:
- Allvarligt otillåtet spel.
- Våldsamt uppträdande.
- Att spelaren hindrar ett mál genom att ta bollen med händerna.
- Att förhindra ett mål genom ett ruff som ger motståndarna frispark eller straff.
- Svärord, fult språk eller fula gester.
- Att spotta på en motståndare.
- Två varningar i samma match.
Bra fakta om fotboll straff
