Center är ett ord som nästan inte används längre. I dag heter det anfallare eller forward. Förr var centern lagets populäraste spelare.
Han var killen längst fram som skulle göra alla mål. Oftast hade han nummer 9 på tröjan. En av de sista stora svenska centrarna var Gunnar Nordahl. Han sköt hårt och lika bra med båda fötterna.
Han var snabb och stark. Dessutom hade Gunnar Nordahl en bra balans. Han gick inte att välta hur man än tacklade honom. Gunnar Nordahl stod så stadigt på planen att han kallades Bisonoxen.
Nordahl var proffs i Milan i Italien och vann den italienska skytteligan fem gånger.
Hans 35 mål säsongen 1949-1950 är fortfarande målrekord för Serie A i Italien. Men centern hade det lättare än dagens anfallare. De behövde bara göra mål.
Allt det här ska dagens anfallare kunna:
Möta en lång passning från försvaret och snabbt få bollen under kontroll.
Nicka en lång passning vidare med huvudet.
Hålla i bollen medan försvararna försöker ta den och vänta på att medspelarna hinner ikapp.
Springa framåt och åt sidorna och tvinga försvararna att sära på sig. Springa snabbt och möta bollar som spelas in bakom försvaret.
Störa motståândarnas försvarare och tvinga dem att slå iväg bollen i panik.
Men precis som den gamle centern ska de ookså kunna skjuta hårt och pricksäkert och vinna nickdueller i straffområdet.
Dagens anfallare ska kort sagt kunna alla delar av anfalls- och försvarsspelet. Det är därför anfallarna inte längre gör 35 mål per säsong.
FAKTA om anfallare eller forward
I en del lag kallas spelaren med tröja nummer nio fortfarande för center. I den så kallade Ajax-modellen är nian framför allt en bollmottagare och målskytt. Zlatan Ibrahimovic hade nummer nio när han spelade i Ajax. I Ajax-modellen har alla spelare på plan både ett nummer och en speciell roll. Så här ser det ut:
1 Målvakt
2+5 Ytterbackar
3+4 Mittbackar
6+ 8 Defensiva mittfältare
10 Offensiv mittfältare
7+ 11 Yttrar
9 Center
