Vår fiskgjuse lever i Västafrika om vintern, och kommer till Sverige först i april för att häcka. Det är en ganska stor rovfågel som äter så gott som bara fisk.
Sverige och Finland har de flesta av Europas häckande fiskgjusar – hos oss trivs de som bäst och här är de välkomna! Den rör sig graciöst, med mjuka vingslag och ropar sitt typiska ljusa skrik: “jeop, jeop”. Då vet man att den är tillbaka!
Fiskgjusen häckar i stora risbon, gärna på en holme vid en sjö eller längs kusterna, men det kan också vara på en myr eller i skogen. Boet används är efter år och ligger oftast i toppen av en hög tall eller söderut i augusti-september för att övervintra i Västafrika, oftast i Mali, Ghana, Senegal eller Nigeria.
Honan lämnar hemområdet först och ett par veckor senare följs hon av hanen och gran. Våra fiskgjusar flyttar ungarna. Fiskgjusen kommer tillbaka i slutet av mars eller början av april.
Mest bråttom har de äld- re hanarna som kommer först. De är redan på plats då honan återvänder, de mâste ju se till att ingen har tagit över deras bo! Ungarna kommer tillbaka till Sverige när de är två år för att själva lägga ägg och föda upp sina egna ungar.
Honan lägger 3-4 brunspräckliga ägg i slutet av april eller början av maj. Äggen är ungefär lika stora som ett hönsägg. Hanen matar honan hela perioden från det att hon kommer till boet tills ruvningen är avklarad, och han hjälper även till att ruva ibland.
Aggen ruvas i fem veckor. Ha- nen kommer också med mat till ungarna, som blir flygfärdiga på två månader. Fiskgjusen finner sin fisk genom att “ryttla” med ganska tunga vingslag. Då står den stilla i luften ovanför vattnet på 10–30 meters höjd. När den fätt syn på sitt byte så störtdyker den och fäller ut benen innan den når vattenytan med ett våldsamt plask och tar fisken i klorna.
Oftast är det vanliga fiskar som mindre gädda, brax, abborre och mört som den tar. Vid kalla och blöta somrar är det svårt för ungarna att överleva. Boet ligger öppet mot himmelen, och då det regnar för mycket blir ungarna nedkylda och kan dö.
De kan också bli störda av alltför stor båttrafik i närheten av boet under häckningen. Det är viktigt att inte kom- ma för nära boträden under häckningen och att respektera fägelskyddsområden! I vissa områden minskar fiskgjusen i antal och det är osäkert varför.
Ibland blir de bortjagade av havsörnar, men de är också känsliga för störning. Ser du ett fiskgjusebo under vår och sommar så ska du hålla dig på långt avstånd!
fakta om FISKGJUSE
Fiskgjusen har jagats hårt både under sommarvistelsen, flyttning- en och vintervistelsen. I början av 1900-talet var den utrotad från sto- ra områden i Europa. Den fridlystes i Sverige i slutet av 1920-talet och därefter ökade antalet, tills insekts- gifterna på 1950-talet slog hårt mot Sveriges natur.
DDT gjorde ägg- skalen förtunnade, och höga halter av kvicksilver och andra miljögifter kunde också hittas i döda fiskgjusar. Men fiskgjusen drabbades inte lika hårt som t.ex. havsörnen.
En aprildag 1972 fick en man se hur en fiskgjuse blev neddragen av en gädda i sjön Mellanmalmen som ligger nära Katrineholm. Gäddan hade fastnat i klorna men var för tung för att fiskgju- sen skulle orka lyfta. Mannen ingrep då “ekipaget” ganska snart hamnade i strandkanten.
Fågel och fisk bärgades och gjusen togs omhand för uppvärm- ning och torkning. Mannen upptäckte då att den var ringmärkt och visade sig vara hela 24 år och 9 månader gam- mal. Dagen efter släpptes den ut till frihet igen. Detta är den hittills äldsta fiskgjuse från Sverige man känner till.
Vart femte år ringmärks fiskgjusar i några sjöar i Södermanland och Småland. Två gånger under häckningstiden besöks bona för att se hur många ägg som lagts. När ungarna är mycket större än dessa så ringmärks de. Det krävs speciella tillstånd från Länsstyrelsen att göra detta, annars får man inte komma så här nära bona.
harhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskgjuse
fakta om guldhamster
