Istiderna
Klimatet har varierat kraftigt under jordens historia. Istiderna är det bästa exemplet på det. Under dessa sjönk temperaturen kraftigt och väldiga inlandsisar bredde ut sig. Stora krav på anpassning ställdes på floran och faunan.
Würmistiden
Medan isti- den under kenozoikum fortfarande anses pågå, slutade den senaste stora nedisningen, würmistiden, för knappt 12 000 år sedan. Den varade i cirka 100 000 år, och då täcktes stora delar av Europa av is.
Holocene
Den senaste istiden, som började för 2,6 miljoner år sedan, är fortfarande inte slut. Den delas in i så kallade glacialer, mycket kalla faser, och interglacialer (var- mare perioder) med temperaturer som i stort sett motsva- rar vår tids förhållanden.
För cirka 12 000 år sedan (unge- fär 9 620 f.Kr.) började en sådan interglacial, och den pågår fortfarande. I dagligt tal kallas bara glacialerna för istider, även om detta egentligen är samlingsnamn på glacialer och de mellanliggande interglacialerna,
Under den senaste istiden, würm- eller weich- selistiden, levde mammutar, ullhåriga noshörningar och jättehjortar på den europeiska kontinenten. De betade gräs på stäpperna och jagades av grott- lejon. Efter istidens slut dog de ut.
Värt att veta
Den lilla istiden
Klimatforskarna talar om en “liten istid” i norra Europa från 1400-talet till början av 1800-talet. Exempelvis i London frös Themsen regelbundet till is – och istäcket kunde vara upp till 6 meter tjockt.
Permanent is
Idag är knappt 15 miljoner km2 av jordytan istäckt. 99% av ismassorna finns i Grönlands och Antarktis väldiga istäcken, resten i högt belägna glaciärer i bergskedjorna. Men ismassorna smälter, visserligen långsamt men obönhörligt: den globala uppvärmning som människan har bidragit till leder till att isen kontinuerligt minskar.
Växthuseffekten
Många internationella un- dersökningar bekräftar att istäcket på nord- och syd- polerna smälter allt snabbare i modern tid. Bara i Arktis varje år en isyta med samma storlek som Dan- mark. Det medför att havsytan stiger med 3 millimeter per år. Forskarna fruktar att nedsmältningen snart också kommer att påverka områden med permafrost, där det finns stora mängder metangas. Om permafrosten smäl- försvinner ter och metanet läcker uti atmosfären ökar växthus- effekten ännu snabbare.
Ett träd som överlevt alla istider: redan för 300 miljoner år sedan fanns det förmodligen förfäder till ginkgo- trädet.
Istidsfloran
Området mellan den nordeuropeiska och den alpina inlandsisen var i stort sett isfritt under würmistiden. I detta trädlösa område bredde karg tundra och stäpplandskap ut sig. I landskapet levde djur som var anpassade till ett kallt klimat (mammutar, ullhåriga nos- hörningar, stäppvisenter, grottbjörnar och grottlejon). Efter istidens slut dog många av dem ut.
De ändlösa vita snö- och isvidder som präglat polarlandskapet i årtusenden blir allt mindre: klimatförändringar hotar människors och djurs framtid i dessa trakter.
Har https://sv.wikipedia.org/wiki/Istid
