Alkoholruset kan förstås ge upphov till många ospecifika komplikationer, i form av olycksfall, slagsmål och andra skador. En stor andel av våldsbrott är också relaterad till alkoholanvändning.
Därvid är alkoholpáverkan inte en förmildrande, utan snarast en försvårande omständighet när gärningen ska bedömas rättsligt, vilket i sin tur visar att effekten i det allmänna rättsmed- vetandet anses så vanlig och förväntad att man får skylla sig själv.
| Vidare kan minnesfunktionen delvis eller helt slås ut under bibehållet medvetande, som utslag av att den struktur som är avgörande för minnesinprägling, hippocampus, är känsligare för alkoholeffekter än hjärnan i övrigt. |
Vid ännu högre konsumtion förloras medvetandet. Detta begränsar normalt effektivt intaget, och därmed den akuta toxiciteten. Undantagsvis kan dock begränsningen förbipasseras om intag av mycket stora mängder sker till- räckligt snabbt.
De enstaka dödsfall som orsakats av andningsdepression efter alkoholintag har skett under sådana betingelser. Begreppet patologiskt rus har länge förekommit i juridiska samman- hang.
| Det refererar till att predisponerade personer redan efter intag av obetydliga alkoholmängder skulle drabbas av kraftig berusning. Om detta intrăffar utan att patienten haft möjlighet att förutsäga den överdrivna reaktionen, |
har man menat att patienten inte kan hållas juridiskt ansvarig för sina gärningar. Jag har genom åren fått otaliga samtal från brottmåls- advokater som genom intyg om patologiskt rus velat få sina klienter friade från ansvar för brott av olika slag.
| Att fenomenet patologiskt rus alls skulle existera är emellertid mycket dåligt belagt. I avsaknad av sådana belägg råder i dag konsensus, som bland annat kommer till uttryck i DSM-manualen, om att begreppet inte har någon plats i diagnostiken. |
Den slutsatsen överensstämmer helt med de kliniska intrycken. Vid en närmare titt finner man i dessa fall oftast betydligt mer normala, och ofta langt gångna alkoholproblem, tillsammans med tecken på betydligt högre intag än vad som uppgivits.
| I andra fall finner man vad som snarare skulle kunna kallas komplicerat rus, nämligen blandpåverkan av alkohol i kombination med cannabis, amfetamin eller bensodiazepiner. |
Sådan blandintoxikation före- kommer även hos personer som inte lär kända blandmissbrukare, utan mera ordinära unga individer som experimenterat i festsammanhang. Tas inte droganalyser förblir blandintoxikationen dock okänd.
Abstinens
Abstinenssymtom kan hos den höggradigt tillvanda individen uppkomma ett bra tag innan alkohol helt eliminerats. Höjden på fallet av blodalko- holkoncentrationen har lika stor betydelse som den absoluta nivån.
| En person vars blodalkoholkoncentration snabbt faller från 4 %o kan redan vid 1 %o vara mera abstinent än en annan patient, hos vilken den fallit från 1,0 till o %o. |
Symtomen står också i relation till konsumtionens duration, och förvärras ytterligare om det finns annan somatisk sjukdom, till exempel pneumoni.
Abstinensen har som gemensam grund en generellt ökad retbarhet i centrala nervsystemet, en direkt spegelbild av den dämpning av aktiviteten som orsakas i närvaro av alkohol.
De kliniska yttringarna består av ospe- cifik autonom hyperaktivitet, krampanfall av grand mal-typ och delirium tremens.
LÄSA HAR på SAk behandling av beroendetillstånd- systematisk evidensvärdering
