Att skador till följd av alkoholanvändning är ett av västerlandets främsta folkhälsoproblem är upprepat så mânga gånger att man lätt slår uppgiften ifrån sig.
Den har på något sätt blivit uttjatad. Folk vill höra nya, spännande vinklingar på problemet. Det är svårt att komma upp med några sådana.
Alkoholskadornas omfattning är och förblir ofattbar. Globalt står alkohol- användning för mer än 5 % av alla dödsfall, och omkring 5 % av global sjukdomsbörda räknad som förlorade kvalitetsjusterade levnadsår (eng. Disability Adjusted Life Years, DALY).
Få sjukdomar slår den placeringen. Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet drabbar människor relativt tidigt i livet. I åldersgruppen 20-39 år är mer än 13 % av dödsfallen orsakade av alkohol.
Män drabbas i omkring dubbelt så stor omfattning som kvinnor. I Sverige anger Socialstyrelsens dödsorsaksregister att 2 o00-3 000 personer dött av alkoholrelaterade orsaker varje år de senaste tre decen- nierna.
Det är en siffra som förstås är behäftad med ett stort mörkertal, eftersom man gärna undviker att notera alkohol som bidragande dödsorsak.
Uppskattningar som gjorts anger att den verkliga siffran snarare ligger någonstans mellan 5 o00 och 7 000 personer årligen, eller grovt räknat tio gånger fler än antalet trafikoffer.
Man skulle kunna fortsätta sifferexercisen, men problemet är i grunden ett annat. Det är ingen större svårighet att tillägna sig litteraturen på om- rådet och vara teoretiskt välbekant med siffrorna.
I konfrontationen med det praktiska arbetet, till exempel på en psykiatrisk akutmottagning, tvingas man likväl inse att man inte förstâtt tillräckligt.
Vidden av problemen, även om man begränsar sig till de som har blivit identifierade, är sådan att den överstiger i alla fall min förmåga till abstrakt kunskapsinhämtning.
Bara en grupp kommer nog genom sina erfarenheter nära att till fullo förstå hur mycket elände alkoholanvändningen åstadkommer. Den bästa beskrivningen får man från anhöriga till patienterna.
Man behöver inte på något sätt vara militant nykterist för att leverera denna dystra verklighetsbeskrivning. För egen del är jag en rätt vanlig mått- lighetskonsument. Detta får illustrera en annan sida av alkoholanvändningen.
Endast knappt 10 % av vuxna svenskar – en andel som för övrigt är fallande är absolutister. Av de övriga cirka 9o % som använder alkoholhaltiga drycker klarar en övervägande majoritet av användningen väsentligen problemfritt,
och anser tydligen att den ger dem något – en smakupplevelse, avkoppling eller social samvaro. Sårbarheten för att utveckla beroende varierar högst märkbart, som en funktion av genetiska sāväl som miljömässiga faktorer.
LÄSA HAR PÅ SAK
