Med hjälp av olika kriterier brukar jorden delas in i regioner. Kriterierna kan t.ex. vara klimatförhållanden, karakteristisk växtlig- het eller sammanhängande livsmiljöer.
Beroende på urvalskriterier skiljer man mellan klimatzoner, vegetationszoner och ekosys- tem. Till skillnad från klimat- och vegeta- tionszoner,
som är mycket omfattande och sträcker sig som breda bälten över jorden, kan ekosystem i vissa fall vara mycket små (exempelvis en flod eller damm), Klimat- och vegetationszoner sammanfaller ofta, efter- som klimatfaktorer har stor betydelse för växtligheten.
Ekosystem
Ett ekosystem är en fungerande enhet av miljö och organismer. Det består av en avgrän- sad livsmiljö och alla växter och djur som tillsammans lever i denna. Samtliga komponenter i ekosystemet är på olika sätt sammanlänkade med varandra, och hela sys- temet är i ekologisk balans.
Även en trädgårdsdamm är ett ekosystem i miniatyr. I samverkan med det omgivande (trädgårds-) landskapet utgör den en livsmiljö för växter och djur.
Vegetationszoner
En vegetationszon utmärker sig genom en karakteristisk växtvärld. Olika temperaturer och ne- derbörder präglar olika zoner.
Även höjd över havet och mark- förhållanden påverkar vegetationen. Globalt räknar man med fyra till åtta vegetationszoner (beroende på urvalskriterier), som bildar ett slags bälten runt jorden – från Arktis till ekvatorn och till Antarktis.
Träd och vegetationszoner
Från tropisk regnskog till det boreala barrskogsbältet: de flesta vegetationszoner definieras av den typ av träd som växer i dem. Skog kan bara växa där köldperioden är begränsad och vattentill- förseln är säkrad genom en hög grundvattennivån eller åter- kommande regnperioder.
Hotspots
Över hela världen finns det 34 så kallade “hotspots” för biologisk mångfald. Det är områden där den påfallande stora artrikedomen hotas av klimatförändringar och människans framfart. De flesta hotspots finns i tropiska regioner.
Människan och ekosystemen
Det finns inte ett enda ekosystem i världen som inte har påverkats av människan. Till och med djuphavet är starkt hotat på grund av kemisk påverkan och olämpliga fiskemetoder. Vid sidan av naturliga ekosystem finns även sådana som människan skapat (exempelvis åkrar och ängarl, och dessa brukar betecknas som “antropogena”.
Teofrastos
Den grekiske naturforskaren Teofrastos (ca 371-287 f.Kr.l var den förste att formulera en teori om att växtarter eller -släkten återfinns i avgränsade miljöer där de anpassats extremt väl till de rådande förhållandena, Han betraktas som växtgeografins grundare.
Ungefär hälften av världens mangroveskogar har skövlats under de senaste decennierna. Avverkningen har lett till att ett särskilt vär- defullt ekosystem nu hotas förstöras.
