Världen höll andan när NASA sände människor till månen 1969. Från 1969 till 1972 gjordes sex månfärder som landsatte sammanlagt 12 astronauter på månytan, men det har inte blivit några fler sedan dess. Andra länder, som Kina och Indien, planerar att sända fler människor dit inom de närmaste årtiondena.
Vilka var de första människorna som landade på månen ?
De första människor sam satte sin fot på månens yta var Neil Armstrong och Edwin “Buzz” Aldrin den 21 juli 1969. Det tog dem ungefär fyra dygn att resa dit med rymdskeppet Apollo 11 och de stannade två och en halv timme där.
De samlade in markprover och tog bilder. Medan de var på månen talade de med president Richard Nixon i Vita huset och placerade ut en amerikansk flagga. När Armstrong klev ned på månytan yttrade han “Et litet steg för människan, ett väldigt språng för mänskligheten”.
Vad var Apollolandningarna ?
Apollofärderna var utformade för att sända människor till månen. Där skulle de samla information och utföra vetenskapligt arbete, och sedan säkert ta sig tillbaka till jorden igen. Under åren 1969 till 1972 landade Apollofarkoster vid sex tillfällen och besökte då olika platser varje gång.
Astronomerna hade gett landnings- platserna olika namn, till exempel Stillhetens hav och Hadleydalen. Astronauterna på Apollo 15 for omkring med en månbil, ett fyrhjulsdrivet ytfordon med elmotor.
Det försök till landning som Apollo 13 gjorde miss- lyckades på grund av en explosion ombord, men besättningen lyckades ta sig välbehållen hem.
Kommer människor att resa till månen igen ?
Indien och Ryssland har uttalat intresse för att sända bemannade färder till månen och Kina har för avsikt att göra det under det närmaste årtiondet. USA och Ryssland planerar att upprätta fasta baser på månytan.
De hoppas till och med kunna göra det någon gång 2024-32. Om en permanent bas upprättas på månen, skulle den kunna användas som testplats för rymdteknik och utrustning och leda till upptäckten av nya energitill- gångar,
Varför var månlandningarna så viktiga En del har man lärt sig från mânfärderna – man samlade in tillräckligt med information till forskarna för att jobba med årtionden framåt.
Hundratals kilo markprover fördes hem och hundratals bilder togs. Under uppdragen lämnade astronauterna också experimentutrustning på månytan, som har sänt data till jorden i många år.
Månens magnetfält har uppmätts liksom avståndet mellan jorden och månen. Färderna visade också att människor kan leva och arbeta i rymden utan att insjukna.
Var månlandningarna bara påhitt ?
En del personer, som kallas konspirationsteoretiker, på- står att månlandningarna aldrig har ägt rum! De menar att videoinspelningar och foton tagna under färden bara är förfalskningar som NASA gjort och som fortsätter att vilseleda allmänheten till denna dag.
En del av dessa påståenden kan tillbakavisas av de tre laserreflektorer som Apollo 11, 14 och 15 lämnade kvar på månen. Idag kan vem som helst med rätt utrustning låta ljus reflekteras i dessa, vilket visar att de verkligen har lämnats pá månen precis som NASA har påstått hela tiden.
Kan vi semestra på månen en vacker dag ?
Forskarna tror att människor till slut ska kunna resa ut i rymden precis som man reser med flyg idag. Enstaka personer har redan gjort det.
Den amerikanske affärs- mannen Dennis Tito betalade omkring 100 miljoner kr för att resa med den ryska farkosten TM-32.
År 1986 omkom den amerikanska läraren Christa McAuliffe tillsammans med hela besättningen ombord på rymd frjan Challenger när den bröts sönder vid starten. Nu kan man resa ut i rymden med den ryska rymdorganisa tionen, men det kostar 150 miljoner krl
FAKTA
Ett orangefärgat glas- liknande ämne har hittats på månytan, vilket kan innebära att det en gång fanns vulkaner på månen. På månen finns ingen atmosfär, så marken påverkas varken ay vind eller av vatten, Därför är Buzz Aldrins fotavtryck lika fina nu som när de en gång gjordes.
har https://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdfarare_som_har_rest_till_m%C3%A5nen
