HUR KAN MAN MÄTA TID?
Vi uppfattar tiden som något som rör sig framåt. Den kan inte hejdas eller byta riktning utan flyter alltid åt samma håll.
Vi kan bara mäta tid i förhållande till andra saker som har en regel- bunden rytm: solens uppgång, en pendels svängningar eller en kristalls vibration.
VARFÖR FINNS DET SKOTTÅR?
Ett år är inte ett exakt antal dagar utan består av 365 och en fjärdedels dag. Genom att lägga till en extra dag vart fjärde år ser vi till att året inte kommer i otakt med årstiderna.
VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD MELLAN EN SYNODISK MÅNAD OCH EN KALENDERMÅNAD?
Förutom dygnet var månaden förmodligen det tidsmått som de tidiga människorna använde mest.
De lade märke till att månen regelbundet ändrade form och att det tog 28 dygn från en fullmåne till nästa.
Egentligen tar det 29,5 dygn och det kallas en synodisk månad. Månens faser kan inte delas in i exakt 365 eller 366 dygn under ett år.
Med tiden kom därför de månader vi använder idag att ha lite olika längd. De kallas kalendermänader.
April, juni, september och november har 30 dagar. Alla de övriga har 31 dagar utom februari som bara har 28 dagar. Om det är skottår har februari 29 dagar.
VAD ÄR TIDSZONER?
Solen lyser på olika delar av världen medan jorden snurrar. Därför kan det inte vara samma tid på jorden överallt.
När det är midnatt på en plats kan det vara gryning på en annan. För att tids- angivelserna ska vara konsekventa är jorden indelad i 24 tidszoner med en timme mellan varje.
VAD MENAS MED GMT?
GMT står för Greenwich Mean Time och anger den tid som gäller vid Greenwichobservatoriet i London, England.
Där går den så kallade nollmeridianen som är utgångspunkt för alla andra tids- angivelser runt omi världen.
Sverige ligger t.ex. en timme före GMT. Ibland kallas GMT for UT (Universal Time) eller världstid.
HUR SÅG DE FÖRSTA KLOCKORNA UT?
Det var babylonierna som först delade in dygnet i 24 tímmar, med 60 minuter på varje timme.
De första klockorna var solur som mätte tiden med hjälp en skuggas rörelse över en urtavla.
Senare klockor använde sig av saker som sker i en jämn hastighet, t.ex. när sand eller vatten rinner genom en öppning.
Förhistoriska monument kan ha fungerat som klockor eller kalendrar.
Vattenur mäter tiden genom att vattnet droppar från en behållare till en annan.
I ett timglas rin- ner sand genom en trång öppning. Det kan ta några minuter eller flera timmar
Ett ljus är inget pålitligt sätt att mäta tid efter- som luftdraget kan få ljuset att brinna fortare.
snabbfakta
VAD UPPFANN CHRISTIAAN HUYGENS?
Han var en holländsk fysiker som uppfann det första pen- deluret på 1600-talet.
VAD HÄNDE DEN 5 OKTOBER 1582?
Den 4 oktober 1582 införde påven Gregorius XIII den gregorianska kalendern. Han gjorde vissa ändringar i tideräkningen,
så efter den 4 oktober kom den 15 oktober. Därför hände egentligen ingenting den 5 oktober 1582.
ANVÄNDER ALLA DEN GREGORIANSKA KALENDERN?
Den gregorianska kalendern används över hela världen när det gäller internationella sammanhang.
Men andra religiösa och traditionella kalendrar används många håll i världen.
VAD BASERAS VÁR TIDERÄKNING PÅ?
Vår tideräkning baseras på det år man tror att Jesus Kristus föddes, alltså för deygt 2000 år sedan.
Fodelseáret räknas som år 0 och allt som hände innan skrivs som f.Kr. (före Kristus). Vi kan också skriva e.Kr., men det är ofta överflödigt.
