Aspen har funnits i de svenska skogarna nästan lika länge som björken. Nu växer den i hela Sverige. Den växer mycket snabbt, mer än en meter om året när den är ung. blir inte särskilt gammal, Men aspen inte mer än hundra år.
På hösten får asplöven starka färger. När det blir kallt letar nyckelpigor och andra insekter efter ställen där de kan sova. Om de hittar en springa i aspens bark kan de sova där hela vintern.
Aspen ger både bostad och mat till många insekter, fåglar och djur. I gamla och döda aspar som får stå kvar i skogen finns det mycket liv.
Aspveden är mjuk, och hackspetten hackar gärna ut sitt bohål i en asp. När hackspetten flyttar kan andra fåglar bo där. Men det kan också vara en ekorre som flyttar in.
Rådjur, hare, vildkanin, sork, älg och bäver äter aspknoppar. De tycker om aspens blad, kvistar och bark också.
Bávern äter grenar, bark och lóv av asp.
Aspens blommor sitter i långa hängen. Hanblommorna och honblommorna växer inte på samma träd, och de blommar inte varje år.
Asplöven darrar när det blåser. När en människa är mycket rädd och skakar brukar man säga att hon eller han darrar som ett asplöv. Om du bryter av ett asplöv närmast grenen kan du se att skaftet är platt. Det är därför lövet kan röra sig och darra så speciellt i vinden.
Aspträ blir inte lika hett av värme som andra träslag. Dārför är bänkarna inuti bastun ofta tillverkade av asp. Allra mest används asp när man gör tändstickor. Av en enda kan man få dse en halv miljon tändstickor!
Varje dag tillverkas 250 miljoner tändstickor i Sverige. Om man lägger dem i en lång rad rācker de ända från Sverige till Australien!
I Västergötland finns några ovanliga aspar. De är smalare än de vanliga asparna. Grenarna växer uppåt nära stammen, så att träden ser ut som pelare.
Den första pelar-aspen upptäcktes av Johannes Eriksson för ungefär 150 år sedan. Den växte vid jordkällaren till hans lilla torp vid Långemossen. Från den aspen säger man att alla pelar-aspar i hela världen kommer!
